Efter att vi flyttat alla möbler hade vi två veckor kvar innan skolan slutade och vi kunde åka upp till Rockneby. Det var två väldigt sköna veckor som vi kunde tillbringa tillsammans med våra härliga grannar på gården. Var annars kan man bara gå ut på gården och bli bjuden på Briyani, dricka thé och prata om livet i Afghanistan eller Irak. Barnens vänner kom och sa hejdå och tiden för avsked närmade sig med stormsteg.
Allra minst förberedda var vi på att Dan i Thomaskyrkan skulle visa så mycket känslor sitt avskedstal eller att vi skulle fälla så många tårar när vi fick se bildspelet som vännerna i Thomaskyrkan satt ihop. Vilket äventyr det varit att bo 8 år i Rosengård. Hur ska det gå att återanpassas till ett liv i Sverige…?
Advertisement
